Presenteras av Nyheter24 i samarbete med

Alla inlägg av

Skrivet av:

Dela på sociala medier

Tillbaka till alla bidrag

Mitt bästa fotbollsminne

Sedan jag var liten har fotboll alltid varit något min pappa och min farfar framför allt har fått mig att titta på. Trots att det inte är många matcher jag har sett live ä, har jag känt mig glad och gjort segerrus hemma i soffan då laget jag hejar på gör mål eller vinner. Det bästa fotbollsminnet för mig är den dramatiska finalen i fotbolls VM 2006 mellan Frankrike och Italien. Jag var bara åtta år då, men jag visste att jag skulle heja på italienarna för Zlatan Ibrahimovic spelade ju i det landet, så självklart var de mina favoriter. Då Zinedine Zidane slog sin straff i mål tänkte jag att "det tar aldrig Italien tillbaka" och jag kände fakiskt att gråten var nära då. Men då Marco Mazeratti gjorde nicken i mål vände vinden och jag jublade, ensam i hela min familj för de andra hejade på Frankrike och ansåg att hela det italienska landslaget bestod av divor och filmare. Men vad brydde jag mig om det? Då Zidane blev utvisad visste jag att detta skulle Italien ta hem. Det gick till straffar, jag var supernervös. Ändå fram till Grossos straff. Barthez i det franska målet hade ju inte gjort en särskilt bra insats på de tidigare straffarna så redan då var det klart för mig. Jag jublade då Grosso nuddade bollen och när det var klart sprang jag omkring i huset som det hade varit Sverige och Ibrahimovic som hade avgjort VM finalen. Detta var något jag aldrig skulle komma att glömma. Trots att italienarna misslyckades totalt 2010 och jag inte hejade på dem då var det ändå fantastiskt att se dem vinna, för jag hejade på dem från start i turneringen fram till slutet. Den känslan blir svår att uppleva igen.

Skrivet av:

Dela på sociala medier

Fler inlägg av vickegustafsson

Kommentera